Ny adress
http://blogg.energiradsverige.se/
Jag var hemma hos några som hade massa roliga lösningar
Bland annat så hade de en kamin i vardagsrummet. Och runt skorstenen på kaminen hade han lindat ett kopparör. Ett rör som var kopplat direkt på värmesystemet.
Så vattnet gick alltså från pannan till några element sen via röret i runt kaminen och sen vidare till element.
Kul lösning, och alltid ger det lite.
I huset fanns dessutom massa ventilationsrör för att flytta varm luft i huset till kallare delar. Bland annat från vinden ner i källaren.
En riktigt finurlig hemmafixare.
det här var inspirerande.
Att man kan förändra beteende bara för att det är roligt. Ganska självklart egentligen, det handlar väl mer om att hitta på utformningen som gör det roligt.
Som en dusch som fnittrar när flödet är lågt och som stönar av smärta när flödet blir högt…
Läste i fjärrvärmetidningen att ett passivhus kan vara sämre för miljön än ett 70-talshus.
Förutsatt att passivhuset köper fulel och 70-talshuset värms med fjärrvärme som görs i ett kraftvärmeverk (alltså man gör både värme och el samtidigt.)
Man kom till och med fram till att passivhusen är dåliga för fjärrvärmen, (alltså de som värms med fjärrvärme).
Passivhus behöver lite energi, och när man gör el i kraftvärmeverk behöver man många hus som behöver mycket värme, läs 70-talshus.
Man man kan också räkna fram att det är bättre för miljön att komplettera ett direktverkande hus med luft/luft värmepump än med en pelletskamin. Även om man tar med primärenergifaktorn, grovt – faktorn som visar hur energin påverkar miljön.
Exemepl på ett direktverkande hus med ett energibehov på 15000 kWh/år för värme och både kaminen och luft/luft värmepumpen ersätter 7000 kWh
sätta in luft/luft sätta in pelletskamin
Energibehov (3 000 resten från uteluft) 7 800 (90% verkningsgrad resten till kråkorna)
Primärenergifaktor 2,5 1,2
primärenergibehov 7500 9300
Vilket skulle bevisa att det finns inga enkla lösningar. Det går inte att räkna fram det man strävar efter.
Vill man minska miljöpåverkan (el som produceras med ändliga resurser) så börja i produktionsledet, inte i användarledet.
Hmmm, fick en liten fundering i helgen.
Fildelning är ju ganska stort på nätet. Och det är ju så finurligt att ju fler som är anslutna desto snabbare går det. Ju fler som laddar ner en fil desto snabbare distribueras den till alla.
Det borde ju gå att tillämpa på energidistribution också.
Ju fler som som är anslutna till ett nät desto mer och snabbare får man det man vill ha.
Men precis som i fildelningen bygger det på att alla som är anslutna bidrar med sin del.
Alltså alla hus måste också producera energi.
Solinstrålningen är som sagt ca 1000 kWh/m2 och med dagens halvbra teknik kan vi plocka ut ca 100 kWh el och 500 kWh värme per kvadratmeter. Och om man dessutom slänger upp en liten vindsnurra kan man nog dessutom plocka ut 1000 kWh el
Tänk om man hade sett till att varje villa hade solceller och solfångare och en liten vindsnurra. Från varje hus på 100m2 kommer då 2 000 kWh el och 50 000 värme. Det finns närmare 2 miljoner villor i Sverige (200 000 har fjärrvärme) , rätt mycket energi blir det…
Värme skulle gott och väl räcka till alla flerbostadshus som inte har lika mycket tak per lägenhet.
Och elen är ju mer blygsam, det räcker väl till en tredjedel av hushållselen men ändå.
hittade en artikel som i sig är positiv, http://www.energi-miljo.se/aktuellt/senaste-nytt/skidtunnel-hockeyhall-och-energilagring/
där man är medveten om att idrottanläggningar använder mycket energi och vill åtgärda dett.
Men allvarligt talat
det måste ju vara något fundamentalt fel när man överväger att bygga en snötunnel. Det är inte en tunnel som underlättar för någon trafik eller liknande utan den är bara till för att ha det kallt, så kallt att man kan åka skidor.
Vi har det uppenbart för bra eftersom vi känner ett behov av att bygga en anläggning som kommer att använda massor av energi och det enda syftet är att vi människor ska hasa omkring där inne och ha det jobbigt.
Hur man kan få byggandet av en snötunnel och målsättningen att minska miljöpåverkan att gå ihop.
Som sagt tidigare, ekonomisk tillväxt och energibesparing är så långt från varandra som man bara kan komma.
Det är ju kul att arbeta med värmekameran.
var hos någa som skulle sätta upp nya innerväggar i ett rum med golvvärme.
Och när golvet ser ut så här
Är det ju svårt att se var man kan borra i golvet
Men med en värmekamera ser golvet ut så här
Och då är det ganska enkelt att med en krita markera var värmeslingorna ligger.
Läste i DN i helgen att det är hårdare krav på byggnader på väg. Och inte bara nybyggnader utan även ombyggnader. OCh det är bra.
Håller just på att planera ombyggnad hemma. Jag gick med värmekamera när det var som kallast och hade en period då jag gärna hade rivit allt. Men nu har jag funderat vidare. OCh nu är målet att nå nybyggnadskraven vad gäller energianvändning för elvärmd villa, alltså 75 kWh/m2 och år. Idag ligger vi på ca 130 kWh/m2år.
Så närmaste projektet är att riva ut hela övervåningen och se till att vindsisoleringen (idag 15 cm spån) blir riktig.
Sen är jag fundersam på uppvärmningen, idag direktel, och jag övervägen frånluftsvärmepump med solfångare men det finns ju ingen plats i dessa 1800 tals hus.
forsättning följer
Från januari gäller ekodesignkrav på standby hos hushållsapparater och hemelektronik. Detta innebär att produkter som drar mer än 1 W i standby inte längre får sättas på EU:s marknad.
Det är ju ganska bra.
Jag har räknat på en sån här grenkontakt med strömbrytare. OM man köper en sån för 30-40 kr och använder den, då har man sparat in investeringen första året. En ganska bra investering.